Gör om och om igen
År 2035 i Sverige har klimatkrisen skapat en gemensam förståelse för värdet i befintliga produkter och material. Brist på råvaror gör alla material dyra och ökar vikten av att ta hand om och skapa nytt av det vi redan har.
Automatisering har gett oss gott om tid. Saker vi varit med och skapat är en del av vår identitet. Även nya produkter ses i ljuset av hur de kan användas nu och förändras i framtiden. Istället för slutenhet kring de egna resurserna har vi fått ett ökat utbyte och samarbete kring idéer, ritningar, teknik och kunskap, både regionalt, nationellt och internationellt.
VARDAG: Att ha tid att göra saker är status
Vi har skiftat fokus från det materiella till att lägga mer vikt vid sociala relationer och att skapa tillsammans. Vi arbetar mindre än tidigare och värdesätter att vi har tid att ägna oss åt våra intressen och det som känns meningsfullt i livet. Att ha tillräckligt med tid att göra saker är status. De flesta av oss bor i städer eller samhällen, Det betraktas som bekvämt och attraktivt att inte bo större än vad man faktiskt behöver under olika skeden i livet. Både bostäder och föremål är i högre grad modulära och kan anpassas, personifieras och omvandlas efter behov.
Inget hem är det andra likt. Jag har byggt bokhyllan av tidigare stolar. Det fanns skisser online som jag utgick ifrån, hyllorna fanns i kvarteret men hyllplan hittade jag och barnen på materialbanken. Det är en sån tillgång när man vill skapa något. Var just och hämtade ut dotterns måttbeställda examensklänning, det är kul med sparade detaljer där det syns vad plagget varit förut. Nu har hushållsassistenten gått sönder, får gå och skriva ut reservdelen nere på verkstan imorgon.
Intresset för remake och DIY (do-it-yourself) har exploderat. Praktisk kunskap värderas högt, och det finns gott om öppna verkstäder med tillgång till kunskap och resurser för att förverkliga idéer. Vi delar inte bara föremål utan även information, data (till exempel öppen källkod), tid och kunskap (genom tidsbanker) samt odling (många deltar i gemensam livsmedelsproduktion i området). Tidigare stod bilar ofta stilla och verktyg samlade damm. Nu är det fler personer som delar eller hyr fordon istället för att äga, särskilt i tätbebyggda områden. Mycket produceras on-demand utifrån mått och specifikationer. Ofta sker det lokalt med befintliga material utifrån anpassade mallar. Idéer, design, skisser och mallar värderas högt. En kultur av att bygga vidare på andras skapande har växt fram och mycket öppen källkod är tillgänglig så länge man ärar alla skapare. Resursbrist och intresset för att skapa själv har förändrat vår syn på naturen och materialen. Det har också påverkat förskolor och skolors pedagogiska uppdrag, där betoningen ligger på att stärka vår koppling till jorden och betona vikten av att vårda och använda det vi redan har.
KONSUMTION: Lokala lösningar skapar tillhörighet och stärker civilsamhället
Då delning är en pågående relation jämfört med enstaka köp, bidrar de nya affärsmodellerna till och kräver ökad tillit. Det mesta som kan köpas nytt finns även att dela eller hyra. Delningslösningar har främst utvecklats socialt i närområdet, på jobbet, på skolor och i intressegrupper. Det har stärkt samhörigheten och stöttat integrationen mellan olika bostadsområden. Det finns nu många fler kooperativ och delägarskap och civilsamhället är starkt. Offentliga verksamheter och företag delar numera ofta lokaler, utrustning och logistik. Det är mer lönsamt nu när många regel- och vanemässiga hinder för delning mellan organisationer är borta. Det skapar nya samarbeten som inspirerar, ökar kunskapen och förbättrar välbefinnandet. Användare styr i hög grad själva de verksamhetsmodeller där de samäger, samförvaltar, delar med sig eller hyr ut till varandra.
Förändrade värdekedjor. Stora nätverk av lokala materialbanker i samverkan mellan företag och invånare är centrala delar av värdekedjan. Utvecklingen av specifika och skräddarsydda produkter på beställning både inom nyproduktion och remake har minskat överproduktionen. Omställningen till begagnat och reparation minskar materialkostnaderna för företag som tidigare producerade nytt. Samtidigt har kostnaderna för produktion ökat eftersom mer repareras och återproduceras lokalt istället för i låglöneländer. Denna omställning skapar fler jobb lokalt och regionalt, men har också samtidigt ytterligare försvårat låglöneländers omställning.
SAMHÄLLE: Ny modell för välfärd
Automatisering är en viktig del i att vi får mer fritid. Genom arbetstidsförkortning är normen nu 32-timmars arbetsvecka, även om många väljer att gå ner i tid ytterligare. Politiken använder nya sätt att bedöma välfärd, och en garanterad basinkomst har införts. Resursbristen gör nyköp dyrt och höjer även priserna på återanvända varor. Det har gjort oss mer sparsamma med våra pengar och samtidigt mer uppfinningsrika när det gäller att använda det vi redan har. För att motverka risken för ökad konsumtion och dess negativa miljöpåverkan, när invånare sparar pengar på cirkulära tjänster, och samtidigt öka social hållbarhet och lokal attraktionskraft, har flera städer och regioner infört lokala valutor som dessa besparingar kan investeras i. Lokala upplevelser, tjänster och delad kunskap betalas nu allt oftare i lokal valuta som med nya skatteregler ger mer tillbaka till lokala kultur- och näringslivsaktörer.
Nu har alla tillgång till delade verkstäder, utrustning och kunskap, och allt fler skapar själva, lagar och gör om saker. Det omformar normerna för vad som betraktas som manliga respektive kvinnliga områden och minskar i viss mån de socioekonomiska skillnaderna. Det gynnar dem som är sociala och har ett praktiskt handlag, medan de som har svårt att delta i sociala sammanhang eller har tummen mer mitt i handen behöver hitta andra, ofta dyrare, sätt att skaffa sig saker och omvärldens gillande.
Kommuner är katalysatorer på flera sätt. Kommunerna gick före genom nya krav på återanvändning i offentlig upphandling. Nu står de för fastighetsnära lösningar och spelar en stor roll i att organisera produkt- och materialflödena i samverkan med olika verksamheter. I varje kommun finns produktbibliotek där man kan låna allt från verktyg och utrustning för sport och friluftsliv till kultur av alla typer. Kommunen står för både digital och fysisk infrastruktur som gör det enklare för både större och mindre verksamheter att organisera lokala initiativ. Det har jämnat ut villkoren mellan kommersiella och ideella verksamheter.
Protektionism har ersatts av öppenhet. Den minskade nyproduktionen tillsammans med ökad återanvändning och delning har resulterat i lägre klimatpåverkan och resursuttag. Samtidigt har klimatkriser och förlust av biologisk mångfald lett till brist på många råvaror och komponenter. Istället för slutenhet kring de egna resurserna har det utvecklats en öppenhet för samarbete och utbyte av lösningar globalt mellan institutioner, nationer och regioner. Det handlar om idéer, ritningar, teknik, kunskap och patent för att kunna skapa nytt av det material som redan finns. Fler samhällsfunktioner sker i samverkan mellan företag, kommuner och organisationer och förenklas genom utjämnande villkor mellan verksamhetsformer, för till exempel moms, försäkring och avtal.
TEKNIK: Teknikutvecklingen central i samskapandet
Teknikutvecklingen ger återanvändning den push som krävs för att skala upp, bland annat genom person-till-person plattformar, 3D-printing, ritningar för lokal produktion och design för reparation, uppgradering och remake. Automatisering förändrar arbetsmarknaden och frigör tid, till exempel när robotteknik effektiviserar sortering och digitalisering av produkter, AI förbättrar matchningen mellan utbud och efterfrågan, inbyggda digitala överenskommelser utvecklar de digitala systemen med möjligheter för mikroförsäkringar och smarta kontrakt, och spårningsteknik bidrar till ökade möjligheter till lokalisering, bakgrundsdata och analys av användarmönster. Återproduktionen utifrån befintliga varor och material ökar kraven på spårbarhet för att säkra en giftfri miljö.
Många användare och mer intensiv användning av saker ställer högre krav på kvalitet och skapar incitament för både producenter och återproducenter att förstärka den. Råvarubrist bidrar till utveckling av nya tekniker för att utvinna ur tidigare deponier och från det som redan är i omlopp. Satsningen på materialbanker som ett steg mellan återanvändning och återvinning öppnar upp för fler att skapa nytt utifrån tidigare produkter men ställer också stora krav på matchning och mellanlagring. De långväga transporterna minskar eftersom mer återproduktion sker on-demand utifrån mallar och skisser och med material som finns lokalt. Produkter som delas distribueras där vi ändå rör oss för att hålla transporterna nere.
Fler scenarier, mer att läsa
- Att få omställning att hända
- Byggsektorns miljöberäkningsplattform
- Centre for Dynamic Modelling
- Clean Shipping Index
- CO2 concrete uptake
- DynamO
- EU Emission Trading System
- Flexi-Sync
- Från jord till bord och åter till jord
- HOPE
- Hållbarhet blir standard
- InciteShip
- IRISS
- Klimatkrav till rimlig kostnad
- Klimatsmart byggdesign
- Krondroppsnätet
- Kunskapsbank för klimat och bebyggelse
- Kunskapsbaserad färdplan
- Kunskapslyftet SME
- MAGIC biblioteket
- Mistra SafeChem
- Ozonmätnätet
- ProScale
- Saltsjöbaden air science and policy workshops
- Samarbete för minskat matsvinn
- Sjöfolkets guide
- Sjöstadsverket
- Sluta cirkeln för industriell plast
- Suschem
- Tidstegen
- TraceMet
- Upphandlingspanelen
- Usereuse
- VA-kluster Mälardalen
- Valesor